I en nyligen genomförd undersökning av Novus, på uppdrag av Läkemedelsverket, framkommer det att en överväldigande majoritet av svenskarna respekterar läkares råd när det gäller användning av antibiotika. Denna undersökning ger en insiktsfull bild av hur allmänheten förhåller sig till antibiotika, en medicin som spelat en avgörande roll i modern sjukvård men som också medför risker om den används felaktigt.
Låg frekvens av att insistera på antibiotika
Undersökningen visar att endast sex procent av de tillfrågade svenskarna har insisterat på att få antibiotika utskrivet trots läkares rekommendationer mot detta. Detta är en anmärkningsvärt låg siffra, vilket tyder på en hög grad av förtroende för sjukvårdspersonalens bedömning och en förståelse för antibiotikans roll och begränsningar.
Ålders- och regionala skillnader
Intressant nog framkommer det att män i åldersgruppen 50–64 år i högre grad än andra grupper har insisterat på att få antibiotika. Detta kan spegla en generell attitydskillnad baserad på ålder och kön. Yngre personer, särskilt i åldersgruppen 18–34 år, visar sig vara mindre benägna att ifrågasätta läkares bedömning i denna fråga.
På regional nivå observeras också skillnader. I södra Sverige, särskilt i Blekinge län, är frekvensen av personer som insisterat på antibiotika högre än i andra delar av landet. Detta kan indikera regionala skillnader i attityder till sjukvård och medicinering.
Kunskapens roll
Maria Furberg, utredare på Läkemedelsverket, betonar att kunskapen om antibiotikans för- och nackdelar har ökat. Detta är en positiv utveckling, då en välgrundad förståelse för antibiotika är avgörande för att minska onödig och felaktig användning. Trots detta finns det fortfarande en övertro på antibiotikans effekt vid mildare sjukdomssymptom, vilket är en missuppfattning som behöver korrigeras.
Vikten av rätt användning
Antibiotikaresistens är en växande global hälsokris. Ju mer antibiotika som används, desto större är risken för att resistenta bakteriestammar utvecklas. Det är därför kritiskt att antibiotika används endast när det är absolut nödvändigt. Felaktig användning kan leda till att även nyttiga bakterier slås ut och kan orsaka biverkningar som diarré, svampinfektioner och utslag.
Framtida utmaningar
Furberg understryker att det är av yttersta vikt att både förskrivare och patienter fortsätter att informeras om vikten av ansvarsfull antibiotikaanvändning. Risken är annars stor att vi i framtiden står utan effektiva antibiotika för behandling av allvarliga infektioner.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes via webbintervjuer med 1000 slumpmässigt rekryterade deltagare i Novus Sverigepanel. Detta garanterar att resultaten är representativa för Sveriges befolkning. Frågan som ställdes var: ”Har du någon gång insisterat på att få antibiotika utskrivet trots att din läkare sagt att det inte behövs?”. Majoriteten, 93 procent, svarade nej, vilket indikerar en stark tillit till sjukvårdens bedömning.
Undersökningen visar på en positiv trend i Sverige när det gäller förståelsen och respekten för antibiotikas roll i sjukvården. Det är uppmuntrande att se att majoriteten av svenskarna litar på sjukvårdspersonalens expertis och är försiktiga med att använda antibiotika. Dock finns det fortfarande utrymme för förbättring, särskilt i vissa åldersgrupper och regioner. Fortsatt utbildning och medvetenhet är avgörande för att säkerställa att antibiotika förblir ett effektivt verktyg i kampen mot infektionssjukdomar.
Mer läsning
